Du är här

31.10.2017 - 12:00

Nästa år firas i Vasa 100-årsminnet av jägarnas hemkomst

Jääkärit saapumassa Vaasaan_foto Jääkärisäätiö
Vasa stad, Föreningen Jägarbataljon 27:s traditioner och Försvarsmakten ordnar i Vasa 23–25.2.2018 en 100-årsminneshögtid med anledning av jägarnas hemkomst. I anslutning till detta ordnas i Vasa ett Jägarseminarium som är öppet för allmänheten. Kauhava stad och Jägarstiftelsen ansvarar för programmet.

Programmet för minneshögtiden:

Fredag 23.2

- kl. 13–16 Jägarseminarium i Vasa stadshus, öppet för allmänheten
- kl. 19–20.30 Konsert av en tysk militärmusikkår i Trefaldighetskyrkan, konserten är öppen för allmänheten

Lördag 24.2

- kl. 9–9.30 Kransnedläggning vid hjältegravsmonumentet, vid hjältemonumentet över frihetskriget, vid monumentet över jägare begravna i Vasa och vid traditionsmuren, öppet för allmänheten
- kl. 11–12.30 Paradmönstring och defilering på Vasa torg, öppet för allmänheten
- kl. 14–16 Huvudfest i Vasa stadshus

Söndag 25.2

- kl. 10–11.15 Gudstjänst i Trefaldighetskyrkan, öppet för allmänheten
- kl. 12 Kransnedläggning vid Jägarstatyn i Hovrättsparken, öppet för allmänheten

 

Mer information om evenemanget ger: Pertti Laatikainen, ordförande för Föreningen Jägarbataljon 27:s traditioner, tfn 050 543 6151, Anna-Maija Iitola, kanslichef vid Vasa stad, tfn 040 590 5219, och överstelöjtnant Mika Piiroinen, chef för Österbottens regionalbyrå, tfn 029 948 6100.

 

Bakgrundsinformation om jägarnas hemkomst

Jägarrörelsen anses ha fått sin början den 20 november 1914 när aktivistkretsar höll ett hemligt s.k. kassarumsmöte på Ostrobotnia i Helsingfors. På mötet beslöt man sända en finländsk delegation till Stockholm för att utreda möjligheterna till militärutbildning i Rysslands fiendeland Tyskland. Tyskland godkände förslaget. Jägarrörelsen hade således bildats.

I samband med värvningen anmälde sig ca 1 900 frivilliga till utbildningen i Tyskland åren 1915–1917. De sista anlände till utbildningen först på 1918 års sida. Av jägarna bildades i Tyskland 27 Kungliga Preussiska Jägarbataljonen, som deltog i första världskrigets strider på Tysklands sida mot Ryssland. Bataljonen var ett tvärsnitt av Finlands folk, en tredjedel var jordbrukare, en tredjedel från arbetarfamiljer och en tredjedel sådana som hade gått åtminstone mellanskolan. När Finland hade förklarat sig som självständig stat 6.12.1917 inleddes förberedelserna för jägarnas hemkomst.

Före hemkomsten invigdes Jägarbataljon 27:s flagga – Jägarflaggan – i Heliga Treenighetens katedral (Trinitatis) i Liepaja i nuvarande Lettland 13.2.1918. I detta sammanhang svor jägarna som de första finländska soldaterna faneden till Finlands lagliga regering. Före huvudtruppen anlände ett flertal avdelningar som hade en central betydelse särskilt i det inledande skedet av frihetskriget och uttryckligen i Österbotten och även Karelen. Utbildare på det självständiga Finlands första reservofficerkurs, Vimpeli krigsskola, som hölls från december 1917 till februari 1918, var jägarofficerare.

Jägarnas huvudtrupp bestod av sammanlagt 950 man. Huvudtruppens resa till Finland började från Liepaja hamn 14.2.1918. Passagerarfartyget Arcturus hade 854 jägare ombord. I fraktfartyget Castor, som fraktade en kollast, placerades 96 jägare. Isbrytaren Sampo bistod fartygen under den återstående resan till Vasa. Huvudtruppen kom fram 25.2.1918, dvs. på dagen tre år efter att de första pfadfindrarna hade anlänt till Lockstedt. Till jägarnas besvikelse visade sig frihetskriget vara ett inbördeskrig och vårt folk var splittrat.

Den 26 februari framträdde jägarna för sista gången i en gemensam parad på Vasa torg inför sin nya överbefälhavare, general Carl Gustaf Mannerheim. General Mannerheim höll ett tal till sina jägare, i vilket han betonade att ett stort och ärofyllt uppdrag väntade dem. Efter paraden skingrades jägarna till nya uppdrag inom regeringens trupper på det vita Finlands område. Jägarna förordnades som utbildare och ledare till regeringens trupper.

På 1920- och 1930-talen, under de första årtiondena av landets försvar, innehade närapå 700 jägare centrala tjänster med tanke på personalens och de värnpliktigas utbildning inom såväl Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet som även skyddskåren. Även efter krigen innehade tiotals jägare centrala positioner inom försvarsförvaltningen, och den sista jägare som var kommendör inom Försvarsmakten, general Kaarlo Heiskanen, gick i pension år 1959.

Under ledning av jägarna och i jägaranda byggdes Finlands försvar till en nivå där en enhetlig nation och dess välutbildade reserv på ett framgångsrikt sätt under vinter- och fortsättningskrigets svåra strider kunde avvärja att vårt land ockuperades. Till följd av detta kan vi nu fira Finlands 100-årsjubileum.

Ytterligare upplysningar: www.jp27.fi

Bild: Jägarna anländer till Vasa med S/S Arcturus, 25.2.1918. Foto: Jägarstiftelsen.

Relaterade artiklar: 

Senaste